1834 Wärtsilä grundas när landshövdingen i Karelen den 12 april ger tillstånd till att uppföra ett sågverk invid forsen i kommunen Tohmajärvi. Sågverket övertas efter ett par år av N. L. Arppe.
1851 Det byggs ett järnbruk på den plats där sågverket stått.
1898 Ägarförhållandena för sågverket förändras och namnet på såg- och bruksföretaget blir Wärtsilä Ab. Under 1907 bildas ett nytt bolag under namnet Ab Wärtsilä Oy.
1908 Ett kraftverk vid Saario forsen invigs. Wärtsilä har blivit ett modernt smält- och stålverk som utnyttjar den elenergi som forsarna genererar.
1926 Wilhelm Wahlforss utnämns till verkställande direktör för Wärtsilä.
1930 Wärtsiläs galvaniseringsanläggning för elektrolytiskt galvaniserad järntråd står klar.
1931 Wärtsilä är på konkursens brant. Arbetarna går med på Wahlforss förslag att sänka lönerna med 25 procent.
Men redan följande år kan Wärtsilä för första gången på tio år betala dividend till sina aktieägare.
1935 Wärtsilä förvärvar aktiemajoriteten i Maskin och Brobyggnads Aktiebolaget och övertar därmed även två skeppsvarv, Sandvikens skeppsdocka i Helsingfors som grundats år 1865 och Chrichton-Vulcans varv i Åbo som bildats år 1741. Maskin och Bro Ab tillverkar bland annat pappersmaskiner och Abloylås. Snart flyttar Wärtsiläs huvudkontor från Karelen till Helsingfors.
1936 Wärtsilä förvärvar Metvikens mekaniska verkstad i Vasa och Jakobstads Mekaniska Verkstad året därpå.
1938 Maskin och Bro fusioneras med Wärtsilä liksom också nyförvärvade Dalsbruk som grundats 1686 samt dotterbolagen i Åbo, Jakobstad och Vasa.
Efter detta bildas Wärtsilä-koncernen A/B med Wilhelm Wahlforss som koncernchef.
1938 Wärtsilä tar steget in i dieselmotoreran, när man ingår ett licensavtal med Friedrich Krupp Germania Werft AG. Den första motorn blir färdig i Åbo år 1942.
1947 Wärtsilä förvärvar aktiemajoriteten i keramikfabriken Arabia Ab och senare hela bolaget.
1950 Wärtsilä förvärvar Notsjö glasfabrik.
1961 Tekniska institutet i Joensuu, som är en donation av Wärtsilä, invigs.
1961 Bertel Långhjelm efterträder bergsrådet Wilhelm Wahlforss som koncernchef.
1965 Företaget namn ändras till Oy Wärtsilä Ab. Följande år byter Crichton-Vulcans skeppsvarv sitt namn till Åbovarvet och Sandvikens skeppsdocka till Helsingforsvarvet.
1968 Låsfabriken i Joensuu står färdig och tillverkningen av Abloylås flyttas dit från Helsingfors fabriken (tidigare Maskin och Bro Ab).
1970 Tankmar Horn blir koncernchef.
1970 En ny fabrik uppförs i Träskända och bland annat tillverkningen av pappersmaskiner överförs dit från Helsingfors fabriken.
1971 Tillverkningen av sanitetsporslin av märket Arabia flyttas i sin helhet till en nyuppförd fabrik i Ekenäs.
1974 Wärtsilä börjar bygga ett nytt varv i Perno, Åbo, dit Åbovarvet i sin helhet så småningom flyttas. Flyttningen är fullt genomförd år 1983.
1978 Wärtsiläs huvudkontor flyttar in i fastigheten Långbrokajen 1 i Helsingfors som övertagits i samband med förvärvet av John Stenbergs mekaniska verkstad år 1975.
1978 Tor Stolpe blir verkställande direktör.
1978 Wärtsilä förvärvar 51 procent av NOHABs dieselverksamhet från svenska Bofors. Detta utgör upptakten till Wärtsiläs internationella produktionsverksamhet. Återstående aktier förvärvas år 1984.
1978 Wärtsilä förvärvar Björkboda låsfabrik.
1979 Dalsbruk integreras med Ovako Oy i samband med en branschrationalisering. Wärtsilä kvarstår som största aktieägare i Ovako Oy.
1979 Företaget börjar omorganiseras. Den slutliga organisationen består av sex industrigrupper: varvsgruppen, dieselgruppen, verkstadsgruppen, gruppen tekniskt porslin, låsgruppen samt konsumentvarugruppen.
1983 Wärtsilä emitterar en aktieserie som noteras på Stockholms Fondbörs.
1984 Wärtsilä genomför den andra emissionen som är riktad till den internationella aktiemarknaden och blir det första finländska bolaget vars aktie noteras på fondbörsen i London.
1986 Den världsomfattande varvskrisen som pågått under många år gör att Wärtsilä och Valmet slår samman sina resurser och avtalar om att bilda Wärtsilä Marinindustri Ab. Valmets varvsverksamhet integreras med Wärtsilä, medan Valmet övertar Wärtsiläs verksamhet för pappersmaskiner.
1986 Wärtsilä Cimtec bildas när Wärtsilä förvärvar två företag för fabriksautomation: GCA Corporations division Industrial Systems i USA och Oy W. Rosenlew Abs division Automation i Finland.
1988 Ett bolag bildas i Indien och bolagets aktie emitteras på fondbörsen i Bombay. En monteringsfabrik för dieselmotorer byggs i Khopoli.
1989 Pekka Laine börjar som koncernchef i juni.
1989 Wärtsilä Marinindustri Ab begärs i konkurs i oktober.
1989 Wärtsilä Diesel förvärvar franska SACM som tillverkar högvarviga dieselmotorer.
Wärtsilä Diesel förvärvar aktiemajoriteten i holländska Stork Werkspoor B.V. som tillverkar medelvarviga motorer. Bolagets namn blir Stork-Wärtsilä Diesel B.V.
1989 Wärtsilä och Lohja ingår avtal om fusion. Lohja blir en betydande aktieägare i Wärtsilä efter en riktad emission.
1989 Klaus Grönbärj utnämns till Wärtsiläs verkställande direktör.
1990 En extra bolagsstämma i Wärtsilä godkänner fusionsplanen, enligt vilken Wärtsilä fusioneras med Lohja. Wärtsiläs aktieägare får som fusionsvederlag pengar samt aktier i det nya bolaget.
1990 Wärtsilä avyttrar aktiemajoriteten i såväl Oy Arabia Ab som Rörstrand-Gustavsberg AB till Oy Hackman Ab
